Nu 24 % brunare!

Hopplöst komplexa produkter gör valet enkelt för miljömedvetna konsumenter

Jakob Wallgren, 2017-10-17

Att titta på TV är kul för man lär sig alltid något nytt. Igår kväll, till exempel, lärde jag mig att Arla har nya miljövänliga förpackningar. 24 % mindre klimatpåverkan från kartongen! sa de i reklamen.

Och det är ju bra.

Jag tvivlar inte på att påståendet stämmer, och den här faktaspäckade pdf:en från tillverkaren om kartongens miljöpåverkan känns trovärdig. Nästan som vetenskap. Men man måste ändå fråga sig: Vad är effekten?

Rent rationellt, hur mycket kan en konsument skona miljön genom att lägga ett par kronor extra på eko-mjölk, istället för att köpa den vanliga mjölken? Då syftar jag inte bara på miljövänligare förpackning utan även på det miljövänliga innehållet – effekten totalt.

Jag gissar att den effekten är mycket liten och att en konsument som ville uträtta något för miljön skulle uppnå större resultat om vederbörande sparade de där extra kronorna det kostar att köpa det ekologiska alternativet framför den vanliga produkten och sedan swishade den sparade summan i slutet på månaden till valfritt välgörande ändamål. De pengarna skulle i alla fall ha ett tydligt syfte.

Rent statistiskt kan jag konstatera att det inte är så det funkar. Enligt Ekowebs årliga sammanställning ökar försäljningen av ekologiska matvaror stadigt. I den senaste Ekowebrapporten läser jag mig till att tillväxten har varit så stark att Arla har haft svårt att få fram tillräckligt med eko-mjölk för att möta efterfrågan.

Eko-dilemmat

Som miljövänlig konsument ställs man inför ett ganska snårigt dilemma. Man tar eko-mjölken istället för den vanliga därför att man vet att eko är bättre än icke-eko, men det är också allt man vet. På vilket sätt eller hur mycket bättre är närmast omöjligt att kvantifiera. Man kan tycka att man får svart på vitt i tillverkarens pdf som jag hänvisade till tidigare, men det dokumentet ger en ganska ensidig bild. Den mäter förpackningens koldioxidavtryck från tillverkningen och uteslutande det. Den nya bruna förpackningens koldioxidavtryck från polyeten är större än den vanliga förpackningens. Betyder det att den har ett tjockare lager PE-film? I så fall, hur mycket belastar det miljön?

Omöjliga frågor, faktiskt, att ta ställning till för en genomsnittlig mjölkdrickare en vanlig vardag framför kyldisken.

Vad händer om försäljningen ökar kraftigt, nu när de relanserar eko-mjölk med ny fräsch förpackning och tv-reklam? Skulle det vara bra för miljön eller i själva verket dåligt? Produktionen i närområdet skulle inte räcka till, de inhemska transportsträckorna skulle öka och risken finns att man måste importera eko-mjölk från utlandet. Vad har störst betydelse för miljön, låg miljöpåverkan i produktionen av mjölk eller hög miljöpåverkan i transporten av den? Vilket är bäst, eko-mjölk som transporterats långt eller vanlig mjölk som transporterats kort väg? Och hur ska man veta hur lång sträcka mjölken i just de paketen jag har framför mig i kyldisken har färdats? Svåra frågor det där. Omöjliga frågor, faktiskt, att ta ställning till för en genomsnittlig mjölkdrickare en vanlig vardag framför kyldisken.

Som miljömedveten konsument har man makten att göra konkreta produktval i livsmedelsbutiken. Jag tar eko-mölken istället för den vanliga. Jag tar de ekologiska (= inplastade och lite bruna) äpplena istället för de vanliga snygga (= besprutade). Jag gör det därför att det är “bra för miljön”, eller i varje fall inte sämre. Men det är en lättlurad makt. En mindre banal och mer detaljerad analys än “bra för miljön” går inte att göra, eftersom modern livsmedelsproduktion är för komplex för en enskild konsument att överblicka.

Symbolkartong

Elopak, som tillverkar de nya mjölkkartongerna, skriver så här om materialet i de nya mjölkkartongerna:

The new paperboard, Natura Life by Stora Enso, retains the natural brown colour of the wood fibres and has a visible fibre structure. This creates a naturally different, sustainable and authentic package that meets demands from growing trends in ethical, ecological and organic products. The natural look and feel of the new Pure-Pak® carton supports the values of organic products and brings outstanding presence on shelf.

Som sagt, different, sustainable and authentic. Även om den autenticitet som hävdas är konstgjord, skapad av ingenjörer, så är det ett viktigt attribut när köpbeslutet fått religiösa drag. Du kommer aldrig få veta på vilket sätt ditt köp av mjölk i brun kartong gynnar miljön, men du litar på att det gör gott ändå. Du vet inte men du tror.

Den lilla kartongfamiljen Är de verkligen bruna? Jag tycker att de är beigea.
Foto: Arla

Även om konsumenternas val av eko-mjölk gör mikroskopisk skillnad för miljön, eller ingen alls, kommer de fortsätta välja, och de kommer välja att köpa mer. Det är ett moraliskt ställningstagande som är paketerat i precis lagom storlek för en modern konsument. Det kostar inte mer än ett par kronor mer än den vanliga mjölken men erbjuder något så värdefullt som ett moraliskt val som är lätt att göra.

I slutändan gör det kanske inte så mycket att man inte vet exakt hur bra den där bruna kartongen är för miljön. Detaljkunskap är bara ångest. För att inte tala om de riktiga miljöproblemen, de som kräver verkliga uppoffringar. Det är symbolhandlingen man vill åt och den kan man få utan att göra avkall på sina konsumtionsvanor. Det kräver dock att symboliken gestaltas ordentligt. Möjligtvis var det därför någon på Arlas marknadsavdelning inte tyckte att det räckte att bara skriva EKO på paketen – det krävdes mer. Du vill ha sensorisk återkoppling på ditt miljöval, vilket du får när du plockar kartongen med natural brown colour of the wood fibres istället för ett av de vita paketen.

Det är inte resultatet som håller liv i din tro på ekologiska produkter, det är symboliken. Om de ekologiska äpplena var lika snygga som de besprutade, skulle du lita på att de var ekologiska då?


Bakgrundsbild: En kyldisk nära dig.